De har minst sagt konstiga matvanor i den här familjen som jag bor i. Jag vet inte varför, men det verkar som de har fått för sig att det ska vara krångligt att äta sin middag. Förmodligen är det nå´t påhitt om att jag ska göra gymnastik under tiden, eller nå´t...

Jag äter ju normalt inte mat på golvet - där går faktiskt min gräns. Men de provar varje dag först med att ställa min skål på golvet. Jag tittar på den och går och lägger mig. Tämligen demonstrativt och tydligt om jag får säga det själv. Men ännu har de inte fattat riktigt. Men det är klart - jag är ju bara tre år... (snart i alla fall)... Och varje dag tar de bort matskålen från golvet efter 5 - 10 minuter när jag inte har ätit. Och det bjuds minsann inte på nå´t godare :( Men så långt är det väl OK - det kan jag ta. Men att de alltid dessutom ska krångla till det! De påstår att det är för att farbror Abbe inte ska äta min mat för han blir så tjock då. Men tänk om de kunde fatta att de ska duka till mig vid matbordet som åt alla andra betydelsfulla! Då kan jag ju sitta med och äta. Hur svårt kan det va?

Varje kväll när de gått och lagt sig går jag och kollar om det finns nå´t kvarlämnat på matbordet. Numera är det ganska sällan, men det har hänt... (och då finns det inte längre kvar sen...) Men när jag fortfarande är hungrig och letar runt i köket så brukar jag till slut hitta min fulla matskål stående högt upp på någon bänk i köket.

I kväll när jag letade där - fyndade och just hade lyckats klättra upp på köksbänken, via en kökspall kom matte. "Vad är det du gör som låter så konstigt?" frågade hon - och sedan fick hon syn på mig... stående med framtassarna uppe på köksbänken och med ett bakben på pallen och ett i luften lyckades jag få i mig större delen av min middag innan matte hann fram! Inte för att jag fattar vad det var för fel - men hon var uppenbart inte helt nöjd. Trots att jag balanserade så duktigt....

Oförstående Koy

Det är nå't som inte stämmer här idag... Det luktar annorlunda. Hmmmm.... Det är jättekonstigt. Det är inte bara det att husse för ovanlighetens skull har köpt blommor och tagit med sig hem till matte. Nej, det är nåt annat. Det är luktbilden hemma i huset som har förändrats medan vi har varit borta på jobb idag... Men vad är det för nå't? Våra matplatser står på samma ställen som vanligt. Och det är inte det att farbror Abbe snodde min middag, för det händer då och då, så det är jag rätt så van vid... Våra liggplatser är också kvar där vi lämnade dem i morse, och träningsväskan står kvar på golvet i hallen sedan i går kväll,så det kan inte vara den... Husse lagar i och för sig ovanligt bra middag för att vara en vardag, men det är tydligen så att de firar nåt våra tvåbeningar. Men det är nå't annat... Jag går ett varv runt huset och funderar.... Och ett till... Och så plötsligt går det upp för mig! Det luktar skunk från badrummet!! Från papperskorgen i badrummet! ... Någon har slängt bort min skunk!!! Hur kan någon vara så elak? Min fina skunk! ...eller den som varit så fin I alla fall...Det ska väl erkännas att det jag nu plockat upp ur papperskorgen är någonting svårdefinierat, långsmalt, svart och vitt som luktar skunk. Men det är också en av mina bästa leksaker. Trots att pipet i den tagit slut för länge sedan, all stoppning har försvunnit, liksom stora delar av kroppen... Men den är Ju min! Så här kan man bara inte göra. Inte utan att fråga först! jag ska rädda dig först och då går jag till botten med det här... Botten av papperskorgen alltså... 

Detektiven Koy

Medan andra tittar på OS på TV har husse och jag koll på stektermometern för att det INTE ska bli nåt os. Vi står i köket, bredvid varandra och stirrar mot ugnsluckan när matte kommer in och undrar vad vi gör. Vi lagar mat svarar husse och jag håller med. Även om jag egentligen är mest intresserad av att hålla koll på om husse tappar nåt. Matte garvar åt oss och säger att det inte ser klokt ut när vi står där och glor... Nä, nä... Skratta du! Men om vi skulle bränna maten, då skulle du inte skratta kanske? Då är det bara Abbe som skulle garva rejält! Och han skulle erbjuda sig frivilligt att ta hand om allt som vi andra ansåg oätligt. 

Koy the Chef