...eller skrythörnan  för fåniga meriter; Jag har en massa vänner och bekanta som är med och tävlar SM! Och jag har till och med en syster som tog ett SM-silver igår!!! Det ni! Henne har jag varit med och gundtränat! Jodå - de allra första veckorna i våra liv då gjorde jag ett mycket bra jobb ska ni veta. Och jag hade det inte lätt! Jag har ju en massa syrror och alla skulle de på och hacka på mig så jag fick lov att hålla mig undan. Och jag sprang snabbt redan då... så nog har jag del i att ha tränat upp snabba syrror allt!   Men resten har de i och för sig fixat utan mig. Då har jag bara tittat på och hejat - men det är ju också ett bidrag - om än litet.  

Så har jag flera klubbkompisar som är med och tävlar också och dem har jag faktiskt tränat tillsammans med ibland. Så visst har jag all rätt att vara stolt över mina kamrater. Hur de än går i tävlandet på SM så är det ju en merit bara att ha tagit sig dit! Tänk så många tävlingar det ska ha gått bra i innan man gjort sig förtjänt av att få vara med där! 

GRATTIS till er allihop! Jag, farbror Abbe och våra tvåbeningar håller alla tummar och tassar vi har för er som har tävlingar kvar.

Lillebror Koy

Tack så hemskt mycket för alla grattisar, men jag måste be om ursäkt. Jag tog i lite... Jo jag menar: Så många som gratulerar oss till framgångarna... Det blir ju lite pinsamt! Sååå fantastiskt var det faktiskt inte! Men alla kanske inte vet vad som faktiskt förväntas av en stjärna i dessa tävlingar och då kanske det är lätt att missförstå (eller tro på det som sägs?) men jag erkänner! jag skarvade! Men bara liiite!  

Man ska helst inte ha några felpoäng alls i agilitytävlingar. Man ska springa rätt väg på snabbaste tiden. Och inte riva ett enda hinder. Och inte ta om någonting. Jag fick bra tid - ja, och vi kom trea i ett lopp - ja, men vi hade flera fel i bagaget också. Så det finns ganska så stor förbättringspotential Fortfarande!

Men min matte är så nöjd för att detta var första tävlingen då jag faktiskt lyckades hålla huvet kallt hela tiden utan att gå upp i en hejdlös stress som brukar stjäla min möjlighet att fokusera. Dessutom sprang jag snabbt och rätt utan att hitta på egna vägar genom banan och det är inte så vanligt. Det var i och för sig under ett visst tvång från nyss nämnda matte det ska erkännas. När vi väntade på att få starta så sitter man ju där bredvid planen och tittar på dem som är före och då har jag väldigt svårt att inte stressa, skälla/skrika och bita i kopplet. Och vet ni vad hon gjorde? Hon tog med mig en bit bort ifrån agilityplanen och... Ja, Jag klassar det faktiskt som ett hot: När ingen annan hörde det så böjde hon sig ner och viskade i mitt öra "har du någon aning om vad Blocket är för någonting?" ... 

... Och även om jag inte vet det, så anar jag att det är ett riktigt otäckt ställe... 

... Så jag bestämde mig för att göra som hon sa - och då gick det som det gick... Förlåt! 

Skrytsamma Koy

Nu är jag på G... Ja, att bli en stjärna alltså! Jag och matte tävlade Agility igår igen och den här gången gick det riktigt bra! Vi fick till och med poäng! I första loppet som var agility fick jag fem fel, men vi kom på en tredje plats i resultatlistan för det gick fort... Riktigt fort! Trots att jag fick lov att göra om slalomet hade vi snabbaste tiden runt banan. Det ni! I nästa lopp som var ett hopplopp så fick vi ihop femton fel och en tolfteplacering. Tredje loppet var ett kanonlopp, men det gick lite för fort på ett ställe, så det blev en disk. Hon har det inte så lätt att hinna med i mitt tempo kan vi ju säga. Men OJ så nöjd min matte är med mig Idag! Hon kan inte nog berömma mig för att jag inte hittade på några egna initiativ alls på banan idag. Rätt på första! Det är det hon hela tiden har tjatat om alltså?? "Kan du fortsätta så här så vi ska anmäla oss till några fler tävlingar " frågade hon när vi åkte hem. 

Som vanligt är det ju svårt att lova nåt, men är det villkoret för att bli anmälda till flera tävlingar, så visst! Jag lovar att göra det nån gång ibland i alla fall;) Det är faktiskt ganska trevligt med så mycket beröm och så fick jag både en leksak och en godispåse med mig hem idag. Rosetten får matte behålla. 

Högt prisad Koy