Godmorrrrgoooon! Visst är det härligt med en ny dag? Alla pigga och glada? Klockan är sju och ni har haft sovmorgon länge nu. 

Gäääääsp... Säger min matte och vänder sig och drar upp täcket till hakan. Men jag ser allt! Det finns en liten glipa mellan hennes öra och täcket... Om jag stoppar in nosen där kan jag komma åt och slicka henne lite på nosen. Då brukar hon vakna.  Men vad hon morrar! "Ajjjj!. Mitt hår!" Jag lade mig ju bara lite på dig. Det mesta av mig ligger tvärs över husse, ju. Det är ju ganska så smalt i den här husvagnssängen, så jag får inte riktigt plats här emellan.... Förlåt, förlåt, förlåt... Jag pussar lite till så går det nog över!   ...

Och till slut gav hon upp. Man kan inte sova med en Koy i munnen påstår hon. Nä - precis! Det är just det som jag har lärt mig och jag har nu tränat upp min teknik till fulländning för att väcka er. Än så länge har ingen lyckats sova vidare med mig i närheten om jag bestämt mig för att det är dags att gå upp.

Nu går vi ut och kollar vad det finns för nåt att upptäcka på det här stället! Vi kollar i skogen här till höger matte! Här finns en övervuxen gammal stenmur. Den vill jag gå balansgång på! 

Upptäcksresande Koy - mitt i livet

Long time...no sign... Men nu är det dags igen! Dagens Koy - mitt i livet blir nu mitt nya signum, eftersom det gått en tid sedan senast jag var aktiv här och jag har nu blivit en medelålders (nåja, nästan i alla fall) men fortfarande väldigt påhittig och aktiv Border collie-kille. 

Idag har vi varit och badat med småfolket. Ja, det är alltså ett par tjejer som bor hos oss i en vecka nu medan deras stackars föräldrar måste jobba. De kallar husse för morfar och han har tagit ovanligt mycekt ledigt just nu så de är tydligen alldeles särskilt märkvärdiga.   

Det var jättekul idag eftersom matte och husse körde till en badplats vi inte varit vid på länge, där det är långgrunt och varmt i vattnet och det innebar att alla badade. Jo - jag sa rätt; ALLA badade. Men som vanligt tog det lite tid och medan de höll på och känna på vattnet och vada ut och allt vad de nu gör så sprang jag längs strandkanten fram och tillbaka - fram och tillbaka - fram och tillbaka.... Ja, Abbe kastade sig förstås direkt i vattnet och simmade, och tjejerna var i ganska snabbt, men inte matte och husse... där tog det tid... Men vad jag inte fattar det är att de kallar mig för badkruka. MIG! Bara för att jag bara går i till magen och sedan vänder tillbaka till att hålla koll längs stranden. De brukar tjata och tjata och kasta pinnar och ha sig för att jag ska hooa i, men jag tycker det är roligast att balansera på en hal sten eller valla längs stranden. Men när matte väl kom i idag, då gjorde jag det. Jag hoppade i och simmade ut till matte. Helt utan att de tjatade på mig. Det är klart! Jag har lärt mig att man lär sig bäst med positiv förstärkning - det har min matte sagt många gånger - och detta måste jag ju se till att förstärka! Tänk om jag kan hjälpa henne att komma i plurret lite oftare, då är jag ju en alldeles utmärkt människotränare. För det har i alla fall ingen annan lyckats med tidigare!

Ja, det är tillåtet att applådera nu! 

Simtränaren Koy