Idag har vi sprungit och spårat. Himla kul var det. Matte lade ett spår åt oss var medan vi fick vänta i bilen. Sedan var vi ute och sprang en stund medan spåren låg till sig. Sen fick jag leta rätt på mitt spår. Det var inte så svårt och det gick jättebra till första apporten. (det var en läderbit som matte haft i handen så den hade hennes vittring, så vet jag att den hörde dit.) sedan blev det svårare för då blev underlaget annorlunda. Från skog och mossa till grus och sedan gick spåret över en träbro innan det blev skog igen. Men jag klarade det fram till andra apporten också. Den läderbiten lyfte jag upp och gav till matte. Ni skulle ha sett henne då! Då kunde man tro att hon vunnit på lotto eller nå't. Hur kan man bli så glad över en liten läderbit? Jag måste hitta fler såna åt henne om den nu är så värdefulla för tvåbeningar... Hmmm... konstigt... Sedan fick jag fortsätta spåret igen och då blev det knepigt igen för då hade någon annan tvåbening varit där och gått runt och luktat. Det gjorde att det var lite svårt att avgöra var matte hade gått, men med koncentration gick det också. Men den där andra tvåbeningen hade suttit på ett ställe rätt länge och plockat bär och det gjorde det väldigt knepigt, men jag hittade den träpinne som matte hade tappat också. Och i slutet av spåret hade hon dessutom tappat mig kamptrasa:( . Det tycker jag var extremt klumpigt. Det är tur att hon har mig som kan hitta allt hon tappar.Städ-Koy

 

Cilla

23 juli 2012 08:44

Duktiga fina Koy!!! Tänk vilken tur att du håller reda på matte för vem vet vad hon tappar nästa gång?!! Eller så traskar hon vilse i skogen tillochmed! ;-)

http://www.kennelailicec.wordpress.com

Koy, Border Collie med matte Annika Hamilton

24 juli 2012 05:54

Ja, ve och fasa. De är inte mycket att lita på de där tvåbeningarna. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Min matte har varit försvunnen. Länge! OJ, vad jag har väntat... och väntat... och väntat... Hon försvann natten mellan onsdag och torsdag och sedan har hon inte synts till. Jag har suttit vid fönstret och tittat ut, jag har lyssnat efter motorljud...

I vårat område bor det ett antal små hundilskna "tussar" som brukar skälla ut mig varenda gång vi möts - helt utan anledning faktiskt. Jag har ju faktiskt inte gjort nå´t. Ännu.    Nu när vi har "kusinbesök" är det inte heller helt lämpligt att gör...

Vi har besök av min kusin från landet sedan en vecka. Han är en lite annorlunda typ kan man säga. En walesare och ibland lite svår att förstå. De snackar ju så konstigt. Jag fattar inte riktigt vad det är han håller på med när han går iväg för sig sj...

      Äntligen Hemma! Visst är borta bra - men hemma är faktiskt bäst! "Borta" har de senaste dagarna varit på några campingplatser i Dalarna med husvagnen, matte och husse, och större delen av tiden har jag åkt bil och promenerat bland en massa ...

  I går fick jag mig en överdos av bilar! Det var bilar på längden, bredden, höjden och tvären... Minst... Dagen började med bilresa från campingen till Rättvik och där var det någon sån där bil-happening som alla med stora fina bilar måste vara ...