Min matte påstår att jag har fel. Hon säger att stolar inte alls är till för att jag ska nå upp bättre, utan för att tvåbeningar ska sitta på dem. Kan det verkligen vara sant? Vad är det för mening med det i så fall? Signatur?: oförstående Koy

Jag har ju berättat tidigare att vår matte är rätt klumpig, och därför har hon tränat oss till att hjälpa henne hitta saker som hon dräller omkring sig. Nu har det hänt att hon tappat en vante i skogen någonstans. På riktigt alltså. Vilken tur för henne att det hade snöat i natt så hon fick hjälp att komma i håg var hon gått någonstans. För ärligt talat är hon helt värdelös på att ha koll på det också. Hon kan inte ha nå't luktsinne! Efter drygt halva promenaden upptäckte hon att hon tappat en vante och så skickade hon oss att leta, en i taget. Jag fick börja, men jag hittade inget, så vi gick en bit tillbaka och så bad hon Abbe att springa och leta, men han kom också tillbaka utan fynd. Då gick vi ännu längre tillbaka och matte kunde se sina egna skoavtryck så hon visste rätt bra var vi gått, och så syntes det var vi stannat och lekt tidigare, på spåren i snön. Sedan fick jag leta igen, och jag hittade den!! Nu var det ju en ganska enkel grej att hitta eftersom det stinker matte om hennes vante, men det som är lite knepigt är att vi inte brukar springa så långt bort från matte för att leta. Och nu hade hon ju inte själv någon aning om var det var, så den enda ledtråden var ju att leta där hon hade gått. Kul var det i alla fall - att det var jag som hittade. Fyndarkungen Koy

Matte har jobbat över idag...igen... Och när vi väl kom hem skulle hon äta innan hon tog hand om oss. Vi vet att det inte är någon större ide' att tjata då så jag fick roa mig själv. Jag började med Abbe, men han bara morrade åt mig och gick undan. Tråkmåns! Men så kom jag på att katten tänkte sig att gå ut, och det kunde jag ju stoppa:). Så jag lade mig på golvet mitt framför kattluckan och låtsades leka med en leksak... Ända tills han kom riktigt nära, då hoppade jag framåt och slog framtassarna i golvet framför honom. Då borde han bli rädd och hoppa bakåt, så man kan jaga lite... Men icke! Han sätter sig ner på sin feta bak och slår mig på nosen!!! Fy så elakt! När matte reste på sig var vi redo att gå ut... Vi sprang till hallen och visade tydligt att vi var klara båda två. Men matte gick in och pratade med husse först. Hon stod med ryggen vänd mot oss och diskuterade nå't om golvvärme och badrumsspeglar, bl.a., bl.a., bl.a...så jag smöööög fram bakom henne, och eftersom hon inte märkte mig så hoppade jag fram och med framtänderna nöp jag henne i rumpan!! Husse fullständigt bröt ihop av skratt när matte hoppade runt och utbröt " vad GÖR du?" samtidigt som hon inte kunde låta bli att skratta själv.Uppmuntrad av deras skratt så prövade jag en gång till, men det var inte alls lika roligt... Då skrattade inte matte längre, men jag såg nog att husse inte riktigt kunde sluta flina. Han klappade om mig på ett extra förtroligt sätt också innan vi gick ut på promenad.Gycklar-Koy

Jag gillar pipleksaker. Särskilt pipet. Så efter att ha sprungit runt och pipit en stund brukar jag lägga mig ner och plocka ut pipet. Om jag hinner förstås, för matte kommer ofta och säger att jag ska tugga på ben istället... Men det är ju inte riktigt detsamma...Jag har en krabbklo med pip som är jättekul, men den är rätt liten så den försvinner ofta. Resten av krabban är en ganska sorglig syn.Och ofta stjäl jag Abbes favoritskunk, för det är extra roligt när jag har stulit leksaken... Då finns det chans - en mycket liten, men dock - att han jagar mig för att få tillbaka den. Den här skunken har varit jättefin länge, men nu har den tappat sin speciella charm. Huvudet saknas liksom pipet, och Abbe är inte lika intresserad längre när jag snott den. Nåja, man kan leka med plastdosan som pipet är instängt i rätt länge också, men så en dag blir det tyst... Pip-Koy

I morse hade vi ovanligt besök i "vår" skog hemma. Det varfarbror Abbe som såg dem först. Tre stycken gräsänder hade förirrat sig in dit o plaskade runt i en stor pöl när vi kom springande. En av dem blev jätterädd och flög när Abbe inte kunde låta bli att springa ditåt, men de andra två bara kollade på honom. Inte förrän jag startade mot dem och matte hojtade till tog de till flykten. Synd, jag hade gärna tittat närmare på dem.:)En stund senare mötte vi två harar som hade för avsikt att bli fler... Inte heller de brydde sig om oss trots att vi var rätt nära... Och matte var helnöjd med dem som störning så hon ville absolut att jag skulle ligga ner medan jag studerade dem en stund. Men de tyckte plötsligt att det var lite genant att ha publik tror jag, så de drog... Och i kväll rör sig vägen. Vad är detta? Massor av konstiga klumpar som gungar fram... Kan man leka med dem? Måste kolla lite närmare på den där som har stannat upp... men oj! När jag sträcker fram huvudet för att lukta på den hoppar den rakt upp! Den hoppar nästan på mig! Kom, kollar den här istället! Nä, den hoppar också iväg... Den här då? Eller den? Vilka jättespännande promenader det blev idag! Nyfiken-Koy

Jag letar nya gömställen för mina skatter. Hmm vad kan man hitta på? Jo, jag vet ett ställe där bara katten brukar gå. Om jag lägger mig ner och petar in min skatt genom luckan så kan jag nog peta in den långt med tassen... Värt att testa... Det gick!!Sådär ja, nu kan ingen hitta den:) visst, nu kan vi gå på promenad... Och ni har ingen aning om min hemlis...Nu när vi kommit in igen och det är lugnt kan jag hämta min leksak igen... Eller? ... Men jag får ju inte in hela huvudet igenom luckan... Hmm hur ska jag göra då? Hmm... Jag får lov att göra hålet större och gräva lite... och sedan kan jag nog nå den med tassen...Men oj, vad matte låter då! Jamen... Fattar du inte att jag måste komma åt en grej? Den är där. Det vet jag för jag har lagt den där själv! Hon påstår att det inte finns nå't där. Det gör det visst! Jag får prova igen...Nu blir hon sur igen... Hur ska jag då kunna komma åt den? Jag får prova igen... Det kanske går att få in huvudet i alla fall... Äntligen kommer matte och öppnar dörren, så jag kan få tillbaka min skatt. Nä, det var visst inget bra ställe det här. Det är så jobbigt att träna matte till att öppna dörren åt mig så jag kan hämta min sak på utsidan av dörren. (och så garvar katten åt mig:( och säger att det tagit honom 10 år att få fason på de här tvåbeningarna så de sköter sig hyfsat. Varför skulle jag ha det lättare? Dessutom roar det honom oerhört att han kan gå in och ut, men inte jag.) Jag får leta vidare efter nya bra ställen...Skattgömmar-Koy

Hej igen! Jag har hört att några av er saknat mig. Det beror på att jag varit på semester några dagar. Jag har fått bo hos min ena syrra o hennes familj medan matte o husse varit ute o rest lite. Och jag har skött mig jättebra hela tiden. Så bra att jag kunde ha blivit kvar, sa de. Vi har haft jättekul, o sprungit o lekt, haft dragkamp m.m Dessutom har jag hjälpt till o puffa upp kudden åt syrran. Hon har tydligen inte fattat att det är både skönare o roligare att ligga direkt på stoppningen än på en slät dyna. Men nu vet hon:)) Idag har vi varit på agilitytävling i ett ridhus hela dagen. Vad matte pysslat med vet jag inte, för jag har nästan inte varit med alls. Bara när vi gått promenader o suttit o tittat på när andra sprungit runt. Matte påstår att det är jättenyttig träning för mig... Varför vet jag inte, men hon kan ha rätt... Väl hemkomna håller vi på och packar upp. Matte plockar ur resväskan o jag kollar igenom leksakslådan, så ingenting försvunnit medan jag varit borta. Det är jättekul, nästan så man hade glömt några av de skojiga sakerna. Så nu måste jag prova dem en efter en... tråkigt nog har katten inte blivit mer lekfull. Han ser bara trött ut när jag kommer o visar honom mina saker... Inte ens när jag slänger dem på honom bryr han sig... Måste va nå't fel på den katten. Vilket trist liv o bara ligga o sova så där! Snart är det vardag igen, så nu är det sovdags.Semester-Koy

Idag har jag och matte tittat på resenärer. Vi har varit i Värtahamnen och gått i tunneln till Gärdets T-banestation. Många pensionärer med rullväskor, många med pirror fullastade med öl, och många överförfriskade, trots att det var tisdag mitt på dagen. Ett och annat barn gjorde också att det var lite svårt att inte krypa ur skinnet:) men jag var jätteduktig. Matte var i alla fall jättenöjd. Jag har legat still och kollat in folkvimlet, jag har bytt ställning mellan sitt, ligg och stå och jag har låtit bli att hoppa på folk vi mött:) Nu ska jag för första gången sova borta... Jättespännande :)) Rese-Koy