Idag fick vi, Abbe och jag, varsin stor benknota att tugga på. Riktiga ben alltså. Det var nå't det! Vi lade oss en bit i från varandra för säkerhets skull och båda två var totalt fokuserade på detta goda när matte gick ut och rensade och fixade i rabatterna. Innan hon gick stängde hon till vardagsrummet och sovrummet för att vi inte skulle få för oss att ta med våra ben upp i sängen eller sofforna. Vad det nu skulle vara för fel på att få ligga lite skönt också, när man tuggar godis? Efter en stund var jag tvungen att få dricka lite vatten och jag tog vägen förbi Abbe och kollade hur det gick för honom med hans benknota. Oj, vad många bitar han hade! Han hade fått sönder det och de låg spridda runt omkring honom. Han tittade avvaktande på mig när jag kom, och han var på sin vakt... Men jag kunde inte låta bli.... Jag snodde en av bitarna och sprang... In i badrummet.... Ingen reaktion. Attan, det hade varit kul om han följt efter mig... Så jag lämnade benbiten där inne och gick och drack lite mer vatten i köket. Då kom han... Han gick in i badrummet för att hämta tillbaka sitt ben. Då passa de jag på! Jag sprang fram och stängde dörren! Ha, ha... Han är instängd i badrummet med en liten benbit och jag är ensam här ute med alla de andra! :) Listig som en... Koy

Ja, inte jag alltså. Men farbror Abbe håller på att bli en riktig nörd på kantarelletning. Han fullkomligt dammsuger mossa och lavar när matte frågar "Finns det nå´t här?". Oftast gör det ju inte det - men ibland hittar han ett ställe som hon blir jätteglad över och ibland har hon "planterat ut" en kantarell mitt i mossan, så han ändå får hitta. Det där har i alla fall jag fattat... men jag är inte helt säker på att han har gjort det.   

Först försökte jag haka på i letandet och se om jag också kunde hitta de gula eftertraktade svamparna - skogens guld. Jag hittade några, men det var bara såna som matte "planterat ut" för att vara snäll mot mig och för att jag skulle få träna. Det såg jag allt, men jag höll god min och letade vidare. (Godis är ju trots allt gott, och man får godis när man hittar.) Men nu håller jag på att utveckla en annan strategi. Jag sätter mig helt enkelt ner och väntar medan Abbe söker av hela berget. OM han hittar nå´t markerar han tydligt för matte att "här är det"; svansen går runt i en cirkel och så lyfter han bort mossan så svamparna blottas (ibland åker det med en kantarell upp men den brukar synas hängande på tungan, så då kan man ta tillbaka den om man vill). Då springer jag dit. Jag är ju liiite snabbare än matte så jag brukar vara på plats när hon kommer fram och om jag sitter fint bredvid Abbe får vi godis båda två. Han för att han letat, hittat och markerat och jag för att jag sitter fint. Typ. Funkar bra för mig...  

Smartskallen Koy

Jaha. Då har hon hittat en av mina skattgömmor!

Min matte håller ju på och målar, som jag berättat tidigare. Nu fick hon för sig att den där vedlåren såg för bedrövlig ut och behöver målas. Jag tycker inte den är värre än vanligt, men vad vet jag...  Den har alltid sett ut så där -åtminstone hela mitt liv... fast det är ju bara drygt ett år förstås...  

Så hon satt igång med att tömma den och sorterade ut kartong, papper och vedträn i olika kassar för att kunna ta ut och måla den. Och det var då hon plötsligt stod där med en av mina skatter i handen... "Hur har den hamnat här?" hörde jag henne säga när hon höll upp fyndet. En fin snörboll som jag hade gömt! Jag hade gömt den så bra att ingen upptäckte den och ingen kom åt den - inte ens jag själv... (Det var ju liiite pinsamt när jag upptäckte det förstås... det var en av de där dagarna i min ungdom då jag sprang och gömde alla mina fynd så inte varken Abbe eller Katten Knas skulle komma åt dem. Den här dagen stod locket till vedlåren öppet och jag hade snörbollen i munnen när jag ställde mig på bakbenen och släppte ner den på botten av vedlåren.)

Om jag hade vetat att den varit tom och bollen skulle försvinna så långt ner kanske jag hade övervägt att hitta ett annat gömställe... men det kan jag ju åtgärda nu när den är återfunnen.   

Skattgömmare Koy

Idag är det jag som provligger. Jag kände redan när jag vaknade idag att detta var en bra dag för det. Så jag började med att Provligga mattes smalben. Det var sådär... På den positiva sidan var värmen och närkontakten, men sedan kommer det negativa i att det var hårt och obekvämt....Under dagen har jag fortsatt med att prova en massa olika ställen att ligga på. Eftersom matte håller på och målar täcker hon över golvet med plast på vissa ställen. Det har jag testat. Och så har jag provat att ligga på utlagda tidningar. Matte var inte helt nöjd med det kan jag meddela, särskilt inte när det stod en öppnad färgburk och en pensel där... Jag har provlegat altanbordet med utsikt över räcket och gräsmattan också. Det var helt OK - tills matte upptäckte mig... :( När det är ett så'nt här väder har det införts en ny rutin här hemma. I vanliga fall brukar de plocka undan dynor när det kommer regn, men i år har de börjat med att plocka fram varsin dyna OM de råkar ha tid att sitta ute när det är sol - annars ligger dynorna i en hög under tak på altanen. Ovanpå den högen har jag provat att ligga idag. Det var mjukt och skönt, torrt och lagom varmt, men lite svajigt:). Och det hade inte märkts ens om det var ett tuggben gömt under alla dynorna... Prinsen på ärten - Koy

Idag har vi varit och träffat några får. Jag har fått valla dem inne i en liten hage och jag skötte mig jättebra! Matte var sååå nöjd med mig. Och hon skötte sig hyfsat bra hon också. Vi tränade lite på att fösa dem och vi tränade på att jag skulle kunna gå ut i en vid halvcirkel runt fåren för att komma på andra sidan och kunna förflytta dem utan att skrämma dem. Först i början var det jättesvårt. Det var länge sedan jag provade och det är ju såååå himla kul att man vill gör allt på en gång! Dessutom är det rätt skön känsla när en skock tackor blir lite rädda och flyttar sig bara för att jag kommer... det är det ju minsann inte alla som gör:)) Så nå't måste jag väl ha... Förutom min charm då förstås. När vi hade provat några gånger kom jag på vad det var de ville att jag skulle göra och när jag tog det lugnt och lyssnade på matte blev det jättebra. Sedan får man ha överseende med en tvåbening som inte alltid vet vad hon säger och som inte riktigt förstår sig på får. Men jag känner henne ganska bra nu och om jag bara låtsas att det är hon som bestämmer och styr fåren lite själv också så blir det rätt bra till slut. Men hon behöver mycket mer träning på det här, min matte! Människotydaren Koy

Nu håller matte på och försöker förklara den här nya leken -den med gula svampar. Idag började hon med att lägga en sån där på golvet i köket och när jag gick dit och nosade så fick jag en bit korv. Om jag åt upp svampen fick jag ingen korv och inget beröm... Men då fick jag ju å andra sidan svamp... Hmmm. Att lukta på en svamp var ett ganska lätt sätt att få korv på, så jag fortsatte med det. Matte ville att jag skulle stå länge och hålla kvar näsan över svampen, som om jag pekade på den med nosen, för hon säger att hon behöver få en chans att se när jag har hittat nå't i skogen och då får det inte gå alltför fort.:)) Det där med farten ÄR ett reellt problem för min matte. Hon är ganska långsam och när hon nu inte vill att jag ska bära svampen till henne så borde hon träna sig i att springa liiite fortare. Varför vill hon förresten inte att vi ska komma med svampen? Det brukar hon vilja när vi letar saker. Då är hon dessutom himla envis med att vi ska komma hela vägen fram till henne med våra fynd. Och när vi hittar godisgömmor i skogen brukar vi få äta upp det vi hittar... Och då går det undan vill jag lova! Det här gör ju det hela betydligt svårare eftersom vi dessutom är flera som letar efter samma svamp. Båda vill vi vara först för att få belöning och matte vill att de ska vara hela, torra och fina när hon kommer för att plocka dem. Vilka krav! På eftermiddagen fyndade vi några små gulingar som matte använde till träning på många olika ställen i skogen under vår promenad. Både Abbe och jag fick godis för att leta upp en svamp och markera den. Ibland fick vi springa och leka med bollen också, så det här blev en ganska kul lek. Och det var bara en tre-fyra stycken svampar som slank ner i min mage. Och bara ett par som blev nertrampade och gick sönder idag. Och det var inte bara mitt fel! Kantarelletar Koy

Nu har de börjat med ännu en lek som jag inte provet förr. Matte och Abbe alltså. När vi var på promenad i skogen så började Abbe plötsligt leta efter nå't. Jag hängde på - utan att riktigt fatta vad han höll på med. Men så plötsligt hittade han nå't som gjorde matte jätteglad och så fick han godis. När jag kom dit visade hon mig att han hittat nå'n konstig gul växt och så fick jag också godis. Det var ju trevligt... - men varför då? Matte plockade de där gula och Abbe fortsatte att leta. Så hittade han några till. Väldigt små, men ändå. Han fick mer godis och så ropade matte på mig och så ville hon att jag också skulle leta. Hon lade en sån där gul i mossan en bit bort och bad mig leta. Det var ju ingen konst! Jag sprang dit och tog upp den i munnen. ... Den var rätt god faktiskt! Men, hon var inte helt nöjd - så hon lade ut en till på ett annat ställe. Jag sprang dit och tog den också. Men jag fick inget godis nu heller!? Vad vill hon då? Vi fortsatte promenaden och Abbe letade mer konstiga växter och jag hakade på. Så plötsligt stod jag där mitt i bland dem och det var jag som fick en massa beröm. Inte för att jag fattar varför men kul var det. Uppenbarligen var detta nå't som uppskattas. Jag ska stå där det finns en massa gula växter. Kan det vara det som är grejen? Jag får prova mer i morgon. Oförstående Koy

Vad gör man väl en dag som denna? Det är för varmt för större ansträngningar, men nå't måste man ju hitta på. Man kan ligga på rygg under ett bord. Om man ligger på rygg får man en annan bild av tillvaron och det är spännande. Det hänger ner lite tyg på sidorna av det här bordet. Tyg med broderier i kanterna. Broderier innebär att det är en massa hål i det och det är rätt kul att stoppa in tänderna i. Men om man inte passar sig kan det trassla in sig också. Undrar vad som händer om man drar i det här tyget... Boink! Där kom en träskål farande.... Men det är rätt tungt så det är nog nå't mer där uppe... Undrar vad det är... Ooouups! Pass upp! Där kom en blomkruka! Det var nära att den träffade mig! Tur att jag är reptilsnabb! Jag hann undan! Oj, matte... Det blev lite tokigt här! Det var inte meningen! Jag ville bara se vad som hände...ju... Du får en kram och en puss om du böjer dig ner. Då kan du inte vara arg längre! Det vet jag! Och de där extra hålen i broderierna - de syns knappt alls! Ryggläges Koy