Ja, inte jag alltså. Men farbror Abbe håller på att bli en riktig nörd på kantarelletning. Han fullkomligt dammsuger mossa och lavar när matte frågar "Finns det nå´t här?". Oftast gör det ju inte det - men ibland hittar han ett ställe som hon blir jätteglad över och ibland har hon "planterat ut" en kantarell mitt i mossan, så han ändå får hitta. Det där har i alla fall jag fattat... men jag är inte helt säker på att han har gjort det.   

Först försökte jag haka på i letandet och se om jag också kunde hitta de gula eftertraktade svamparna - skogens guld. Jag hittade några, men det var bara såna som matte "planterat ut" för att vara snäll mot mig och för att jag skulle få träna. Det såg jag allt, men jag höll god min och letade vidare. (Godis är ju trots allt gott, och man får godis när man hittar.) Men nu håller jag på att utveckla en annan strategi. Jag sätter mig helt enkelt ner och väntar medan Abbe söker av hela berget. OM han hittar nå´t markerar han tydligt för matte att "här är det"; svansen går runt i en cirkel och så lyfter han bort mossan så svamparna blottas (ibland åker det med en kantarell upp men den brukar synas hängande på tungan, så då kan man ta tillbaka den om man vill). Då springer jag dit. Jag är ju liiite snabbare än matte så jag brukar vara på plats när hon kommer fram och om jag sitter fint bredvid Abbe får vi godis båda två. Han för att han letat, hittat och markerat och jag för att jag sitter fint. Typ. Funkar bra för mig...  

Smartskallen Koy