Idag har vi tränat lydnad tillsammans med en massa kompisar. Eller snarare - vi har tränat på att sitta stilla en hel del. Och vi har tränat på att vara i rätt position. Eller rättare sagt, JAG skulle vara på rätt plats... Vad som är rätt plats? Det är på mattes vänstra sida, med bogen i höjd med hennes knän och med full uppmärksamhet på hennes näsa. Och ärligt talat - den är inte jätteintressant! Men det är alltid jag som ska anpassa mig och rätta in mig i ledet... Är det verkligen så det ska vara? Jag får i och för sig en belöning varje gång jag placerar mig rätt, och om det blir fel vill hon bara att vi gör om. Men det blir ju liiite tjatigt efter ett tag. Om hon tog och anpassade sig lite också, så skulle det nog gå betydligt fortare det här. Och det skulle ju vara bra om hon inte alltid behövde upprepa allting så himla många gånger. Jag har faktiskt fattat nu! Att jag inte alltid gör det ändå beror mer på att man inte ska skämma bort sina tvåbeningar. Det har jag lärt mig... De kan bli fullständigt odrägliga när de bara skryter om sina fantastiska hundar!!! Och så kan vi ju inte ha det! 

Oregerlig Koy