I helgen var vi ute på äventyr. I fredags kväll direkt efter jobbet var det snabba ryck för att komma iväg. Våra kompisar kom hem till oss och så lastades vi in i en bil allihop med packning överallt och sedan bar det i väg för att tävla agility.

Jag och en av kompisarna fick åka i hundburen där bak. Det gillar jag - det är bästa platsen! Men min kompis var inte alls nöjd. Inte det minsta faktiskt! Och det lät han oss alla förstå. Högljutt! Till att börja med var våra mattar rätt tålmodiga, men så småningom blev vi alla smått irriterade på hans ihållande gnällskällande. Hur vi än försökte förklara för honom så lät han som om han trodde att vi skulle bli deporterade till nå´t riktigt hemskt ställe.   

Till en del kunde jag ju förstå hans oro; Utan mat och vatten instängda i en stadig bur... men såååå elaka brukar de ändå inte vara. Till och med jag försökte få honom att lugna sig och vara lite tystare för det blev till slut rätt jobbigt att höra honom. Korta stunder lyckades jag också och han lade sig ner ...och laddade om.

När vi närmar oss Falun och han på nytt återupptog sin klagolåt trodde jag att det inte kunde bli värre. Men jodå! Det kunde det!  

Plötsligt hörs det en annan sång från framsäket i bilen! "Det satt två katter på ett tak, tjille-ville-vipp-bom-bom..."

Jisses!!!! Jag tror inte det är sant! Hans matte sjunger en sång om katter och plötsligt lägger han sig ner och somnar!!! 

Kan ni gissa vilken sång som sjöngs i vår bil på hemsresan???

Plågad Koy