Igår var matte borta på någon stor tillställning. Nåt de kallar för mässa. Och hon kom hem med en massa kassar med olika saker i. Den jag tyckte var intressantast var den med träningsgodis och en med leksaker i. Husse suckade tungt och frågade om vi verkligen inte redan hade tillräckligt med hundleksaker... Att han aldrig kan hålla tyst! Det kan aldrig bli för många leksaker!!! Men matte förklarade att allt inte var till hundarna utan att det kanske är någon annan som är intresserad av kramgoa mjukdjur ... Hmmm. Hur tänker hon nu???? Nåja... vi får väl se...  

Och redan nu på morgonen visade det sig att både matte och husse har rätt. Periodvis har vi jättemånga leksaker och behöver ingenting extra, men så är vi ute med matte i skogen... och då kan det snabbt bli ett ändrat läge. Hon har nämligen en fantastisk förmåga att lyckas kasta upp leksaker i träden - och få dem att hänga kvar där. Värsta julpyntarförmågan! Och visst blev det rätt snyggt med en kong högt upp i en vinterskrudad björk. Och då är det är ju tur att hon har reservgrejer att ta till. För det är ju inte helt säkert att det är vi som kommer först den dagen de har blåst ner igen...

Leksugen Koy

Nu har de snackat i flera dar om den där Sven som ska komma. Vi kan inte göra det ena och vi kan inte göra det andra för Sven ska komma...han måste vara en viktig typ. Han ska visst komma med en massa blåst och en himla massa snö. Det tycker jag låter rätt kul! Åtminstone snön. Jag gillar snö.... Men idag åkte matte iväg extra tidigt för att med säkerhet vara i tid på jobbet, om nu Sven skulle stoppa några käppar i hjulen... Men det hade hon ju inte behövt, för inte kom han! Det resulterade bara i att matte var borta ännu längre tid från oss. Typiskt... Och förresten - Vem F...n är den där Sven?? Jag tycker det verkar vara en opålitlig typ. I kväll när vi var ute på promenad hade det bara kommit ett tunt lager med någon centimeter snö och det blåste knappt alls. Mycket snack är det! Den enda skillnaden är ju att lukterna blir lite annorlunda när de är snötäckta och att det är lite halare än vanligt kanske. Men man har ju fyrhjulsdrift så vad gör det? 

Besviken Koy

Nu har jag fått nog! Du är sååå tråkig när du är så där förkyld. Hostar och snorar är allt du gör! Ja, när du inte sitter vid datorn och jobbar då förstås! Du är till och med bättre när du är på jobbet, då tar du i alla fall rast ibland och bryr dig lite om oss. Nu vill jag få lite uppmärksamhet ett tag. Jag vill träna!!!! Det värsta är att det verkar ha slagit sig på huvudet  på dig matte! Fattar du ingenting? Jag har ju hämtat min belöniningssfläta... Du behöver bara gömma den nu och plocka fram den och leka med mig när jag varit duktig... Kommer du ihåg hur det går till i den leken?  Kom igen nu!... Hon sitter kvar och säger att hon bara ska göra färdigt... Ska bara.... Jo, jo... Jag får väl träna själv då! Jag vet allt att balansbrädan ligger i bokhyllan. Jag går och hämtar den! Sagt och gjort! Men oj, vad tung den var när man ska lyfta ut den! Jag tappade taget och den föll ... PANG! oj! Wow! Det lät lite illa - men det funkade ju! Jag stod redan uppe på balansbrädan när matte kom sättande in i vardagsrummet. Och när hon såg mig där kunde hon inte låta bli att le - och så gick hon och hämtade lite belöningsgodis och började träna med mig ;). 

Vinnaren Koy

Vi är på morgonpromenad och det är fortfarande mörkt ute. Utanför en av grannarnas uppfarter sitter det en tant i mörkbrun päls med svarta fläckar. Hon har nog just vinkat av sin husse och matte och sitter nu och funderar på hur hon ska få den här dagen att gå... Hon slickar lojt på ena framtassen och ägnar oss knappt en blick. När vi närmar oss sträcker vi upp oss lite både Abbe och jag. Nu tittar hon till åt oss, men återgår snart till att tvätta sina tassar. Vi stelnar lite till när vi närmar oss med rätt så hög svansföring. Hon sitter kvar ända ute på vägen och tittar trött på oss..... Men, va' F...! Lite respekt borde hon väl ändå ha för oss? Två rätt så resliga svarthåriga killar som närmar sig borde få henne lite ur balans - eller? Så jag laddar... Hon sitter kvar och gör en snabb bedömning av kopplets längd.... Och hon fick rätt! Kopplet tog slut innan jag nådde fram... Dessutom var ju min matte i andra änden av kopplet och hon var inte alls nöjd med mitt utfall. Hon skällde på mig, tog ut svängen när vi gick förbi medan kattanten satt kvar och tittade på. Och vet ni vad? Jag har en känsla av att hon log åt mig när hon började tvätta den andra tassen och planerade resten av sin dag... 

Förödmjukad Koy

Nu har de börjat pynta... Igår kom det upp en stjärna i ett fönster och några ljusstakar plockas fram. Och andra gardiner hänger hon upp också.  Det är tydligen så att man ska plocka fram en massa saker nu. Är det så? Jag kan hjälpa till!!! Den leken gillar jag. Jag hämtar min fleesfläta! Var ska vi hänga den? Och den här bollen som jag hittade - den kan vi väl ta fram? Var jag hittade den? I torktumlaren! Jodå, jag vågar visst stoppa in huvudet i den, det var ju jättelänge sedan som jag inte vågade prova det.... Och det var faktiskt du som visade mig det! Det kommer du väl ihåg, matte?  Jag har gjort ett litet hål i den också så du kan sätta ett snöre i den. Bra va? Vaddå trasig? Det kommer att bli jättefint! Prova får du se! 

Pysslig Koy

Liiite tråkigt är det allt. Matte är förkyld och hängig, husse är förkyld men bättre och farbror Abbe har ont i artrosen - tror vi. Hur som helst är han ganska låg. Och på morgonpromenaden igår så halkade matte på det isiga berget så hon har ont i kroppen. Så jag har tråkigt. Tur att husse frös igår och plockade in en hel korg med tuggpinnar som han ställde bredvid spisen. Så i natt har jag i alla fall kunnat pyssla med att göra flis. Det är sånt som är bra till att tända med... man måste bara sopa ihop det först från golvet ... Det är väl bra? Eller???

Flisskaparen Koy

Vem ska man glo på...glo på... glo på... Nu när han inte är här? Det är så tomt!

Varje gång vi kommer hem så springer jag in när matte öppnar dörren och letar... Fram till bänken i köket och kollar om han äter... Fram till matbordet och kollar om han ligger och väntrar på bättre tider... Fram till husses skrivbord och se om han håller på med revisionen igen   (Då brukar han ligga på rygg tvärs över tangentbordet och alla papper på skrivbordet och se upptagen ut)... Och så kollar jag kattluckan för att se om han nyligen gått ut.... Men ingenstans är han... Trist! Dessutom har de tagit bort hans skålar i köket. Och skeden som jag brukade stjäla, med det där goda på. Äta Gelé me' te'ske'... Som husse kallade mitt nattliga nöje... Mitt dagliga nöje med att valla honom och försöka stoppa honom från att röra sig fritt här i huset saknar jag också. Dessutom var det ju han som var min sparringpartner;) Vem ska jag nu träna med? Det är inte så himla många som matchar en BC i snabbhet när det gäller att hålla sig undan för slag från kloförsedda tassar.... Ja, det är väl bara att erkänna. Jag gillade den där vita luddtussen. Även om jag gjorde allt för att dölja det! 

Övergiven Koy

I kväll tittar vi på stjärnorna... Och vi letar efter den som är ny där uppe. Vår kompis och familjemedlem katten Knas (även kallad KF i vissa situationer) har plötsligt och oväntat får stjärnstatus idag. Han låg här på golvet när vi vaknade i morse och var väldigt dålig så matte åkte iväg med honom till djusjukhuset... Tänk så fort allt kan ändras! Från att ha träffats och retats med varandra varenda dag blir det plötsligt tomt. Bara så där.... Hur jag än letar är han inte här... Han fattas mig! Så ta hand om varandra nu genast och ha kul så ofta ni kan. Ju fler roliga stunder desto fler bra minnen. Det finns inget att förlora på det! 

Kompisen Koy