Vi är på morgonpromenad och det är fortfarande mörkt ute. Utanför en av grannarnas uppfarter sitter det en tant i mörkbrun päls med svarta fläckar. Hon har nog just vinkat av sin husse och matte och sitter nu och funderar på hur hon ska få den här dagen att gå... Hon slickar lojt på ena framtassen och ägnar oss knappt en blick. När vi närmar oss sträcker vi upp oss lite både Abbe och jag. Nu tittar hon till åt oss, men återgår snart till att tvätta sina tassar. Vi stelnar lite till när vi närmar oss med rätt så hög svansföring. Hon sitter kvar ända ute på vägen och tittar trött på oss..... Men, va' F...! Lite respekt borde hon väl ändå ha för oss? Två rätt så resliga svarthåriga killar som närmar sig borde få henne lite ur balans - eller? Så jag laddar... Hon sitter kvar och gör en snabb bedömning av kopplets längd.... Och hon fick rätt! Kopplet tog slut innan jag nådde fram... Dessutom var ju min matte i andra änden av kopplet och hon var inte alls nöjd med mitt utfall. Hon skällde på mig, tog ut svängen när vi gick förbi medan kattanten satt kvar och tittade på. Och vet ni vad? Jag har en känsla av att hon log åt mig när hon började tvätta den andra tassen och planerade resten av sin dag... 

Förödmjukad Koy