Nu har de flyttat till en varmare och torrare plats över vintern. Fåren alltså. Men det kunde ju inte jag veta. Det var så himla tomt i hagen utan dem när vi kom dit. Så matte bestämde sig för att passa på med lite svår spårträning för min del. Jag satt i bilen medan hon gick ett spår runt hela hagen, med flera föremål som hon tappade på vägen. Sist tappade hon min leksak. Sedan började hon plocka undan saker och göra det hon kom dit för... Medan jag bara satt och väntade i bilen...När hon sen kom och hämtade mig och satte på spårsele och lina började jag undra... Men snart förstod jag! Fåren har rymt och jag ska spåra upp dem! Så jag började jobba direkt. Men oj så svårt det var! Matte ville att jag skulle släppa fårspåren och ta spåret efter där hon har gått istället. Hur tänker du nu? Är du dum i hela huvudet??? Jag har ju fått korn på att de var här i grindhålet senast de sågs. Tillsammans med några andra tvåbeningar... Om jag får fortsätta kanske jag kan hitta dem!.. Nä... Hon är envis min matte... Först ska jag gå i hennes spår o hitta de saker hon har tappat... Okey då... Men sen kan jag väl få leta rätt på fåren? Och när jag hittat dem - får jag hämta tillbaka dem då? Snälla! Vi kan väl inte klara oss utan dem hela vintern? Eller?.