Det är ganska kul att få åka på tävlingar. Det händer himla mycket då. Många hundar och många tvåbeningar i varierande storlekar. Men man måste sköta sig hela tiden och det är jobbigt. Igår var vi på nå't som kallas Rallylydnad och matte tävlade med Abbe och då fick jag inte vara med. Men före och efter fick jag. Det hade ingenting med snabbhet att göra i alla fall, det förstod jag när vi tittade på. De var ju hur långsamma som helst. Agilityn går mycket fortare! Men det fanns en massa skyltar uppställda på gräset och då skulle man tydligen göra en massa olika saker. Kul? Det vet jag inte...jag fick ju inte prova... Men det var väldigt många olika sorters hundar med på detta, fler olika sorter än jag sett på andra typer av tävlingar och det är ju spännande. Det var några riktigt pyttesmå där, som morrade varnande åt mig när jag kom i närheten. Och några riktigt stora, långbenta, korthåriga damer som bara reste ragg på en liten del av ryggen när de såg mig. Konstigt, de såg rätt snälla ut ändå... Hmmm... Men jag fick inte leka med dem heller. Så var det några såna där stora tuffa typer som man har respekt för bara man ser dem och några små som ville se tuffa ut. Det gick sådär... De där små som glömde bromsa innan de sprang in i väggen är jag inte så impad av... Har de ingen koll alls? Det som slog oss var hur lugnt och tyst det var bredvid planen trots att det var så många hundar där. Det var inte många som skällde och det var inte många som ens busade under uppvärmningen med sina hundar. På så sätt var det en bra träningsmiljö tyckte matte och jag fick massor av godis och beröm eftersom jag hade mycket lättare att hålla mig lugn än bredvid en agilityplan... Men så speciellt svårt var det ju inte. Lättförtjänt godis ibland. Och jag fick dessutom smaka en bit av mattes bulle. Himla gott och mysigt att fika ute så här:) Betraktaren Koy