Farbror Abbe har en ansvarsfull arbetsuppgift varje sommar. Han simmar med hållet. Det betyder att när det blåser lite från sidan på båten behöver man ofta en extra tamp som avlastar ankaret lite och den blir ibland lite knepig att lägga fast. Så det är jättebra att Abbe kan simma ut till båten, hämta tampen hos husse, ta den i munnen och simma in till matte som tar emot den och knyter fast den. Ibland har han till och med sprungit upp på land, rundat en tall och hållit kvar i tampen tills matte kommit dit och knutit en knop. Han får jättemycket beröm varenda gång han hjälpt till och jag har avundsjukt tittat på många gånger nu. Så idag, när vi lade till på tredje stället, ville jag också hjälpa till. Abbe simmade fram till husse och hämtade tampen och var på väg mot matte när jag simmade ikapp honom. "Nu tar jag över" sa jag och greppade tag i linan. Men oj - vad grinig han blev! Han som nästan alltid är snäll morrade plötsligt väldigt varnande åt mig. Jag förstod budskapet: ge F....n i mitt jobb! Detta ska göras med noggrannhet och kompetens och inte hur som helst! Men hur ska jag kunna lära mig om jag aldrig får försöka??? Surgubbe! Koy the trainee