Mina tvåbeningar är som de flesta andra verkar det som. Matte städar och fixar och husse tänder grillen. Idag har de dessutom besök av två små tvåbeningar, två tjejer som är jättebra på att klappa oss. Länge! Men när husse börjar plocka fram korv och kött att lägga på grillen då har vi inte riktigt tid att ligga still och njuta av gosandet. Det kan ju hända att han tappar nåt och då är det bäst att hålla sig framme. Jag erbjöd mig att hålla koll på grillningen när husse började skära sallad och sånt, men det tyckte inte husse var någon bra idé. Otacksam typ! Men det gjorde jag ändå. På avstånd... Jag har full koll och jag håller på att lära mig det här. När jag blir stor ska jag bli grillmästare. Farbror Abbe ger mig sitt fulla stöd och lovar att provsmaka allt jag lagar. :) När det började lukta sådär riktigt gott, då var det klart sa husse och gick dit och hämtade maten. Och så gick de och satte sig vid bordet för att äta. Men jag tror att han glömde en bit på grillen. Ja, jag är nästen säker på det. Tänk om det är så... Tänk om det ligger nåt kvar som blir alldeles svart för att han har glömt det... Då kanske det blir helt oätligt.... Jag måste nog kolla...eller? Jo, jag gör't! Jag smyger ut till grillen utan att någon ser mig. Hoppar upp och puttar undan locket. AJ! Så varmt det var! Och locket landade med en skräll på altangolvet. Oj då, inte så diskret direkt! Nåja, som blivande grillmästare måste man ju få lov att misslyckas någon gång ibland. Nästa gång... Då ska jag visa dem! Griljerande Koy