Det är tidig morgon och solen bryter fram genom dimman. Mistlurarnas tutande från farleden hörs ofta och det är blött i gräset av dagg. Vid slottet där vår hage ligger rustar man för bröllop och efterföljande fest så vi bestämde oss för att åka dit och väcka upp slottsdamerna tidigt idag. Inte för att vi blivit inbjudna till bröllopet utan för att matte hade bestämt sig för att vi skulle träna vidare på att jag ska lägga mig när hon säger ligg - och inte fem steg senare... Detta trots att fåren framför mig rör sig. Detta görs med fördel utan bröllopsgäster som publik. Ibland kan man nämligen skönja en viss irritation i mattes röst under denna träning. Dessutom kan det ju vara på sin plats att våra lockiga tanter är uppstigna, pigga och fina när bröllopsgästerna väl kommer.   

Vi började med att matte tog fram den extremt långa linan som vi ofta tränade med förra året. Linan fick jag ha hängande efter mig när jag fick gå framåt i lugn takt för att väcka upp tackorna där de låg och kvartade under träden. Så tog vi en promenad runt hagen då jag fick fösa fåren framför mig i lugnt tempo och varje gång matte sa åt mig att ligga så kände jag också samtidigt en rörelse i linan. Många, många gånger har jag lagt mig i det blöta gräset idag och nästan lika många gånger har jag rest mig upp i lugn takt igen och fortsatt framåt... Ett jättebra och nyttigt träningspass, som vi avslutade med att jag fick springa i full fart runt hela hagen och lägga mig i balans och sedan hämta fåren en kort bit till matte. Himla kul var det, och mycket enklare när jag både får känna och höra vad hon vill samtidigt. Det är ju faktiskt lite svårt att samtidigt lyssna på henne och höra de där konstiga orden när man är fullt upptagen med att tänka på vad man själv håller på med. Det är ju också klart enklare nu när matte börjar fatta vad det hela handlar om så hon inte säger fel så ofta. Men ett problem kvarstår med min matte - hon är envis med att hävda att det är hennes order som gäller. Oavsett om hon har rätt eller fel. Så det är bara för mig att fortsätta träna henne på att ge rätt order oftare. 

Blötlagd Koy

Jag har tråkigt. Matte och husse bara pratar. De har knappt hunnit träffas i veckan så nu ska allt avhandlas. Men jag då??? Varför bryr sig ingen om mig? Jovisst, vi var och träffade de lockiga tanterna i morse, men det är ju länge sedan nu. Sedan dess har farbror Abbe fått vara i fokus i flera timmar och sedan har matte suttit i möte och så har vi åkt bil jättelänge för att komma hem. Och sen då? Matlagning, prata, prata, prata... usch så trist. Så jag letar efter nåt kul... Träningsryggsäcken står på golvet i hallen... Finns det nåt kul i den tro? ... Jo, jag hittade en freesbee! Den lägger jag mig och tuggar på... eller inte... Den tog matte tillbaka... Men om jag fyndar nåt annat då? En pipleksak kanske kan va nåt? .... Eller inte.... Matte kommer och tar den också, stoppar tillbaka den i ryggsäcken och stänger till... Så går hon och sätter sig igen... ...och nu då? .... Vad kan man hitta på? .... Var kan man hitta nåt kul?... Hon har en träningsväst hängande på en galge i hallen... Undrar om det finns nåt kul i den?!! ... Hmmm... Hur gör man för att nå upp dit och kolla? Jo  - om jag ställer mig på stolen till ryggsäcken - då kan det nog gå... Lite svårt att hålla balansen... Men, det gick! Hon hade en pipis i den också! Härligt!!... Ända tills hon kom på mig.... NU finns den inte längre! Jag bara undrar- var finns den nu??? 

Korpen Koy