Ännu en regnig morgon när matte skjuter på att kliva upp ur sängen. Det är sååå trist! Men jag gör som vanligt - hittar på nå't själv... Jag letade bland mina saker och hittade två gamla pipisar. Den ena med pip kvar i. Det var en stor hård sån där kong wubba-grej som det blivit punka på. (ja, det bara blev så...igen...) Att det var punka på den gjorde att det inte var lika svårt att få ljud i den som vanligt, och att det dessutom blev annorlunda ljud än vanligt. Det blev ett mycket tydligt pys-ljud som omgärdade pipljudet. Kul! Jag tränade en stund på övervåningen, med bara katten som publik, men han är som vanligt rätt ointresserad av vad jag håller på med. Så jag bestämde mig för att skapa ett litet uppträdande. Jag satsade nedför trappen med pipgrejen i munnen; pip-pip-pyyyys, pip-pip-pyyyys, ( ackompangemang från trummande tassar: badom, badom, badom...) ett långt skutt upp i sängen pip-pip-pyyyys, och ned igen och upp för trappen pip-pip-pyyyys. Så kom jag på att om jag tryckte olika så lät det på annat sätt, så jag fick till pip-pys-pip, och pyyyys -pyyyys - pip också, så jag tog ett varv till, men den här gången skrattade de båda två när jag kom ner, så då showade jag lite extra i trappen. Matte konstaterade att jag visar klara anlag för freestyle, så vi får se... Det kanske blir nå't inom showbiz för min del:)) Entertainer-Koy